Bedömare

Lärare 

Bakgrund/Sammanhang

Att läraren är den som gör själva bedömningen av uppvisad kunskap är den traditionella och vanligaste formen av bedömning i högre utbildning. Lärare ska ha den expertis och objektivitet som krävs för att bedöma studenters kunskapsnivå. 

Uppbyggnad

Läraren bedömer studenternas prestationer baserat på fastställda kriterier som är kända för både läraren och studenterna. 

För/Nackdelar

En stor fördel är rättssäkerheten och den ämnesrelaterade kompetensen som läraren tillför. En nackdel kan vara att närläsning och återkoppling av lärare kräver belastning på lärarresurser, vilket kan leda till längre bedömningstider och en kvalitetsförsämring på grund av utmattning. 

Kamrat 

Bakgrund/Sammanhang

Kamratbedömning innebär att studenter utvärderar varandras arbeten, vilket kan främja en djupare förståelse för ämnesinnehållet och utveckla förmågan att tydligare se vad kunskapskriterierna betyder i relation till den egna prestationen. Kamratbedömning används huvudsakligen för att erbjuda återkoppling och bör därför ske under lärandeprocessen, snarare än i slutet av den. 

Uppbyggnad

Denna typ av bedömning kräver noggrann struktur och tydliga kriterier för att säkerställa objektivitet. 

För/Nackdelar

Kamratbedömning stärker lärandet och främjar autonomi bland studenter. Kamratbedömning har potentialen att öka förståelsen för ämnesinnehållet och förbättra metakognitiva färdigheter. På grund av betydande risker för bristande interbedömarreliabilitet, påtryckningar och potentiell brist på kunskapsdjup hos bedömare bör bedömningens tillförlitlighet för betygssättning ifrågasättas. 

 

Själv 

Bakgrund/Sammanhang

Självbedömning engagerar studenten i processen att reflektera över sitt eget lärande, vilket kan stärka självmedvetenhet och självreglering i lärandeprocessen. Självbedömning fungerar som ett verktyg för att främja djupare insikt om och ansvar för det egna lärandet. 

Uppbyggnad

Självbedömning kräver att studenten systematiskt granskar det egna arbetet genom att använda förutbestämda kriterier. Detta kan omfatta reflektion över inlämnade arbeten eller prestationer i praktiska övningar. 

För/Nackdelar

Fördelarna inkluderar utveckling av personlig ansvarskänsla och bättre självinsikt. En nackdel är att självbedömning kan vara mindre objektiv och inte alltid tillförlitlig för formella betygsättningar, vilket begränsar dess användbarhet för slutgiltiga betygsbeslut. Utan lämplig handledning kan studenter missförstå kriterierna, vilket leder till mindre effektiv självbedömning. 

 

Lärarlag (samrättning) 

Bakgrund/Sammanhang

Sambedömning är när flera lärare på ett systematiskt sätt stöttar varandra i bedömningen för att på så vis skapa en mer hanterbar bedömning, en mer heltäckande bedömning eller en mer reliabel bedömning.

Uppbyggnad

Sambedömning kan ske stegvis där två lärare bedömer samma arbete och vid olika beslut tas en tredje bedömare in för att avgöra. Det kan också handla om att lärare tar med sig särskilt svårbedömda studentarbeten till ett sambedömningsmöte där flera lärare tillsammans fäller avgörandet i koncensus eller majoritet. Det kan också handla om en bedömning där olika lärare bedömer olika aspekter av en students prestation och där summan av bedömningarna utgör ett resultat för betygsbeslut. 

För/Nackdelar

Fördelar med sambedömning är att de kan öka hanterbarheten i de fall bedömning fördelas på olika lärare och att det kan öka reliabiliteten om bedömning sker gemensamt. Sambedömning kan också leda till ett gemensamt kollegialt lärande genom att skapa en gemensam uppfattning av eftersträvansvärd kunskap och kvalitetskriterier. En nackdel är att sambedömning kräver tid för att struktureras och administreras.