Stängda, korta 

Format: Kortsvar (max 2 meningar) och stängda svar 

Stängda frågor och kortsvarsfrågor innebär att studenten antingen väljer ett korrekt svarsalternativ utifrån fördefinierade val eller att studenten producerar ett eget mycket kort svar (maximalt två meningar).   

Fördelar/nackdelar 

Stängda frågor och kortsvarsfrågor är effektiva för att bedöma kunskap som kan avgränsas till mindre delar och företrädelsevis inom lägre kognitiva kunskapsnivåer (t.ex. Minnas och förstå i enlighet med Blooms reviderade taxonomi). Bedömning med metoden går relativt enkelt att automatisera och en objektivitet i bedömning av studentens respons går att säkerställa.  

Examinationer med stängda frågor och kortsvarsfrågor måste bestå av en stor mängd frågor och svarsalternativ vilket kan vara uttröttande och särskilt påverka studenter med bristande läsförmåga. En annan betydande brist är att metoden svårligen täcker alla de kvaliteter och djup i kunnande som lärandemålen ger uttryck för och att det kunnande studenten ges möjlighet att visa definieras helt och hållet i samband med konstruktionen av frågorna. 

Essä 

Format: Långt fritextsvar (minst tre meningar), Rapporter; Poster 

Essäfrågor innebär att studenten själv genom olika språkliga uttryck visar sin kunskap i relation till kursens lärandemål. En tumregel för omfattningen för att en fråga ska klassas som essäfråga är att svaret är minst tre meningar långt eller motsvarande.  

Fördelar/nackdelar 

En fördel med essäfrågor är att de ger möjligheten att bedöma en helhet av kunnande och formatet inbjuder till att organisera, analysera och syntetisera information. Essäfrågor ger även flexibilitet att uttrycka tankar på olika sätt, vilket främjar kreativitet och utveckling av skriftliga färdigheter samt erbjuder tillfälle för fokuserat lärande. 

Essäfrågor är tidskrävande att bedöma, vilket kan vara en belastning för lärare. Bedömningen kan också vara subjektiv och bero på bedömarens individuella tolkningar, vilket kan leda till inkonsekvenser om inte tydliga bedömningskriterier eller strukturer med sambedömning används. Essäfrågor är svårare att styra samtidigt som det inte går att ha särskilt många essäfrågor vid en examination vilket sammantaget kan leda till att bedömningen missar centrala delar av lärandemålen. Studenter med starka skriftliga färdigheter kan prestera bättre på essäfrågor än andra även om deras faktiska förståelse inte är djupare, vilket kan skapa ojämlikhet i bedömningen. 

Praktiska prov 

Format: Demonstration / Instruktion; Produkt (konstruktion, design, kod), Laboration /Simulering; Beräkning 

Praktiska prov handlar om att bedöma en färdighet eller förmåga i ett praktiskt utförande. Vad som ska räknas som praktiskt prov är inte självklart då det i vissa ämnen är en praktisk färdighet att språkligen uttrycka sig på olika sätt. Att i praktiken utföra beräkningar eller muntligen kommunicera eller skriva specifika texter kan då vara en rent praktisk färdighet och vi måste ställa oss frågan om det då är en essä eller ett praktiskt prov.   

Fördelar/nackdelar 

Bland fördelarna finns möjligheten att direkt bedöma tillämpning av kunskaper och färdigheter i verkliga situationer, vilket ger en mer autentisk bild av kunnandet som ibland också är nödvändig för att se uppfyllelse av vissa lärandemål. Praktiska prov kan också motivera studenterna genom att koppla lärandet till verkliga uppgifter och problem, vilket ökar deras engagemang och förståelse. 

Dock är praktiska prov tidskrävande att genomföra och bedöma, vilket kan vara en belastning för lärare, särskilt i stora klasser. Bedömningen kan också vara subjektiv om inte sambedömning och/eller tydliga och standardiserade bedömningskriterier används. Dessutom kan resurser och utrustning som krävs för praktiska prov vara kostsamma och logistikintensiva. 

Muntliga prov 

Format: Seminarium; Presentation; Opposition / Kritik; Poster